Nytt

Grensepolitiet i Malmö raser mot at de får falske opplysninger fra kommunen i jakten på innvandrere som skal sendes ut. De anklager også kommunen for ikke å ha kontroll over sosiale ytelser til barnefamilier som gjemmer seg for politiet. Flere adresser som har vært sjekket har stått tomme. Malmös sosialsjefer avviser kritikken.

Svensk grensepoliti har trappet opp jakten på illegale innvandrere, eller «papperslösa» som svenske medier foretrekker å kalle dem, ved å kreve å få utlevert adresser til folk som lever i skjul fra Malmö bys sosialregister. Dette har de full anledning til i henhold til loven, men det omtales likevel av malmöavisen Sydsvenskan som en «kontroversiell metod».

Sedan hösten 2013 har papperslösa barn i Malmö rätt till fullt försörjningsstöd, vuxna har rätt till nödhjälp. Namn och kontaktuppgifter skrivs in i socialregistret.

Hittills har polisen skickat runt 400 namn till Malmö stad, som i sin tur fått träff på tretton gömda barnfamiljer från Balkan. Fyra av familjerna –totalt sju vuxna och åtta barn – har redan utvisats med hjälp av uppgifterna.

sverige-immigrasjon

De øvrige familiene har ikke vært å finne på de adressene politiet fikk. Leif Fransson, operativ sjef for grensepolitiet region Syd, ser to mulige forklaringer.

– Det kan finnas socialsekreterare som varnat familjerna. Men vi har också varit på adresser där de eftersökta personerna troligen inte bott alls under 2016, säger han.

«Svevende svar»

Leif Fransson sier at han har fått «svevende svar» når han har tatt opp saken med Malmös bydelsadministrasjoner.

– När vi ställt frågor om dessa fejkade adresser har vi fått höra att det inte spelar någon roll om de finns i kommunen eller inte, att de ändå har rätt till bidrag.

–Jag kan tycka att det är jävligt märkligt att Malmö stad inte har koll på om bidragstagare finns i kommunen eller inte. De kan ju ha rest tillbaka till hemländerna men fortsatt att kvittera ut bistånd, säger Leif Fransson.

Men Maria Popoola, som er sjef for individ- og familieomsorgen i bydel Väster, avviser at risikoen for misbruk skulle være spesielt stor.

– Jag kan säkert säga att vi inte betalar ut bistånd till människor som finns i utlandet. Bor man utomlands skulle man behöva resa väldigt mycket eftersom vi gör uppföljningar en gång per vecka, säger hon.

Varje enskild utbetalning i stadsområde Väster föregås av en ny prövning där socialtjänsten träffar den sökande personligen. Hembesök görs inte alltid, enligt Maria Popoola, och vissa är rädda för att uppge exakt var de bor.

Viser til Barnekonvensjonen

Det skal finnes mange barnefamilier med vedtak om utvisning, skriver Sydsvenskan. For tre år siden vedtok Malmö kommune at illegale skulle få full sosialstønad. Barnekonvensjonen ble brukt som argument, akkurat som når Utdanningsdepartementet året før foreslo å endre skoleloven for å gi barn av illegale innvandrere rett til utdanning.

Kommunens jurister vurderte grensepolitiets begjæring og kom raskt fram til at kommunen var pliktig å utlevere adresseopplysningene.  Ganske raskt fikk politiet de første svarene – adresser til ni gjemte familier.

Samtidig ble det sendt ut retningslinjer til sosialforvaltningen om at det var i strid med loven å informere familiene om at politiet hadde bedt om opplysninger om dem. På direkte spørsmål er de derimot pliktige å svare.

At sosialtjenesten i Malmö har sagt ja til å hjelpe politiet med å finne illegale invandrare har vakt sterke reaksjoner. Det har haglet med påstander om at dette inhumant, at det er angiveri og at det strider mot barnekonvensjonen.

Politikere som aktivister

Politikerne vegrer seg mot å ta konsekvensen av sine egne lover. Så da fatter man nye vedtak, som gir dem som ikke har rett til opphold visse rettigheter. I velviljens navn sendes doble budskap.

Malmö har gått längre än de flesta kommuner – gett gömda familjer försörjningsstöd och barnomsorg, skriver Mads Skogkär i Sydsvenskan.

Politikere opptrer som aktivister, men ressursene er ikke uendelige. Å være politiker er å prioritere – også når det gjelder støtte til utsatte grupper. Om et ja skal være et ja, må også et nei være et nei. De med beskyttelsesbehov skal få hjelp. De som ikke har beskyttelsesbehov må forlate landet, skriver Skogkär.

 

Gränspolisen kritisk mot ”fejkade adresser” från Malmö stad i jakten på papperslösa

Barn röjda av socialtjänsten gömmer sig i skogen

Mats Skogkär: De utan skyddsbehov måste lämna landet