Sakset/Fra hofta

Flemming Rose intervjues av Göteborgposten og får det evinnelige spørsmål om han ikke har gjort ytringsfrihetens kår trangere med sine tegninger. Han viser til en hvordan man i sin tid reagerte på dissidentene i Sovjetimperiet: De fikk også høre at de med sine utopiske krav bidro til at myndighetene skjerpet forholdene.

Vissa hävdar att hårdföra publiceringar flyttar gränser, andra lyfter fram dialog och förståelse, allt det icke-konfrontativa, som enda sättet att öka toleransen. Mår yttrandefriheten bättre i dag än före publiceringen?
– Det är en längre process än så och går inte riktigt att svara på. Men den som säger att det bästa är dialog har inte läst historien. Gå tillbaka till -80, -81, -82, då var det många i väst som sa att Sacharov, Solzjenitsyn, Michnik och Havel provocerade fram ett hårdare klimat i öst. Att de gjorde situationen för dialog, reformer, liberalisering mycket svårare. Men utan dessa personer är det inte säkert att förändringarna i östblocket hade ägt rum. Konflikt och kriser upplevs som obehagligt och på kort sikt även våldsamt.

Och som ett steg tillbaka?
– Vad gäller Muhammedkrisen finns det exempel som pekar i båda riktningarna. Det var självklart ett steg fram för yttrandefriheten. Nu vågar människor i Europa med en muslimsk bakgrund ställa sig upp och säga «vi är inte muslimer. Vi insisterar på vår rätt att hävda det». Det är fantastiskt modigt och ett klart steg fram. Jag tror att kriser, konflikter, konfrontation kan leda till något positivt, särskilt när det handlar om att konfrontera totalitära impulser.

Flemming Rose är långtifrån ensam om att hävda denna ståndpunkt. I höstas sa exempelvis filosofiprofessorn Sadik al-Azm samma sak när jag pratade med honom. Al-Azm befinner sig i Damaskus och har under flera perioder av sitt liv levt under hot, bland annat sedan han försvarade Salman Rushdie i en uppmärksammad essä i början av 90-talet. Al-Azm menade att varje publicering, varje utmaning av det rådande paradigmet flyttar gränsen en liten bit och gör det aningen lättare att leva i de diktaturer där religionen används för att kontrollera medborgarna. Hans råd var enkelt: publicera. Utmana. Bråka.

Flemming Rose ångrar ingenting

Les også

-
-
-
-
-
-