jag sär et högt träd och männen som dödar det jag ser dom flockas runt den fällda stammen och bryta sej in bland grenerna och lövverket innan skymningen ser jag deras halvnakna upphetsade kroppar gå omkring och sparka i ett mjukt sus, i ett grönt stoft av ovala kvinnoansikten bruno k öijer

Bli abonnent eller logg inn – hvis du allerede er abonnent – for å lese denne artikkelen. Pluss-artikler blir frigitt 24 timer etter publisering. Arkiverte artikler er forbeholdt abonnenter.