Kunstbilde

Hilma af Klint (1862-1944)
Tempera på papir, 185 x 152 cm, Stiftelsen Hilma af Klints verk.

I sin levetid var Hilma af Klint kjent utad som en dyktig realistisk maler av akvareller og oljemalerier, både landskap og portretter, som hun på et vis klarte å forsørge seg med.  I 1879 kom hun i kontakt med spiritisme, senere også Jelena Petrovna Blavatskajas teosofi og Rudolf Steiners antroposofi. Under innflytelse av disse idéene malte hun fra 1907 en mengde abstrakte bilder, som hun selv bestemte ikke skulle vises offentlig før minst tyve år etter hennes bortgang. Men ikke før i 1986 ble hennes abstrakte bilder vist ved utstillingen The Spiritual in Art, Abstract Painting 1890-1985, i Los Angeles. Om disse bilder hadde hun det følgende å bemerke:

Bilderna målades genom mig direkt, utan föregående teckning och med stor kraft. Jag hade ingen aning om vad bilderna skulle framställa och ändå arbetade jag fort och säkert utan att ändra ett penseldrag

Slik jeg har forstått det, pågår det for tiden en diskusjon om hvor vidt Hilma af Klints malerier skal få en egen kunsthall i regi av Stiftelsen Hilma af Klints Verk.

En annen, omtrent samtidig kunstner som hentet inspirasjon fra teosofien, var den russiske komponist Aleksandr Nikolajevitsj Skrjabin (1871-1915). Hans tredje symfoni op. 43 (1902-04), med titel Боже́ственная поэ́ма – Bozjestvjennaja poema – (Det guddommelige dikt) skal være ett av hans tidligste verker under denne innflytelse.

Jevgenij Svjetlanov dirigerer det Statlige akademiske symfoniorkester i et opptak fra Moskva, 1977

Les også

Les også