Akutten ved universitetssykehuset i Malmø 13 mars: En 25-årig man hade skjutits med flera skott på Ystadvägen i Malmö. Två poliser var snabbt på plats och satte en tourniquet på varje ben, för att stoppa blödning från skottskadorna. Offrets respons? Mannen vägrade prata med polismännen om sina skador och hävde ur sig förolämpningar i stället. När vårdpersonalen senare bar honom på bår till ambulansen visade han inte tacksamhet – utan gav dem fingret. (Foto: Politiet)

På visse sykehus i Sverige har lovløsheten flyttet inn sammen med pasientene. Malmø ligger i front. Der lyder beskjeder fra ansatte som rapporter fra en kampsone:

”Polisen sitter med skjutklara automatvapen fullt synliga. Väcker tankar hos personalen, patienter och besökare” är en redogörelse. En annan lyder: ”Våldet är nära. Man är rädd för att bli skjuten på jobbet”.

En tredje berättar: ”Ofta en hotfull och aggressiv stämning hos anhöriga. Det har hänt att anhörig börjat slå sönder saker i anhörigrummet.”

Når noen blir skutt i Malmø er standard prosedyre at en politibil øyeblikkelig kjører til sykehuset for å være på plass når ambulansen kommer. Man har beredskapsplaner om mer politi som kan avsperre inngangen til akutten, om det behøves.

Gjengene trenger seg også inn for å tilby penger til den som er skutt for at han ikke skal røpe detaljer til politiet.

– Man kommer in och talar om för honom att när du kommer ut ska du få pengar för att inte berätta för polisen. Det finns många syften till varför vi är där, sägerlokalpolisområdeschef Andy Roberts.

Sprer seg

SVT har gjort en undersøkelse som viser at truslene mot sykehuspersonal ikke bare gjelder de tre store byene, men sprer seg til de mellomstore byene. Problemet er økende.

På Skånes universitetssykehus i Malmø kan personalet ikke lenger bære navneskilt. Det er for farlig. det er sikkerhetsansvarlig Marie Jensen som forteller dette til Kvällsposten.

 På Skånes universitetssjukhus vågar sjuksköterskor inte längre ha på sig namnskyltar på grund av alla hot.

– Man ska plocka personalen. Det är dödshot. Den kvinnliga personalen får höra att de är horor och slampor och ska bli våldtagna, säger sjuksköterskan och säkerhetssamordnaren Marie Jensen och visar ett av akutrummen där de tar emot skottskadade.

Personalen tvingas även ta bort skyltar på väggar som visar deras namn. Man är rädda för vad som ska hända efter arbetsdagen.

– De utsätts för subtila hot mot familj och barn. Man säger att man vet var de bor. Man säger ”Du har barn, eller hur?” eller ”Hur mår dina barn?”, förklarar Jensen.

Marie Jensen ga et lengre intervju til et fagblad som ble mye sitert bl.a på Document. Nå tar de store mediene opp hva som skjer. Truslene rammer ikke bare personalet, men også pasientene:

Det förekommer även hot mot andra patienter i samma sal.

”Både patienter, antagonister, anhöriga eller kompisar uttalar hot, mordhot, hotar med kniv, och säger att man ska leta upp familjen», uppger en anställd som deltar i Jensens internundersökningar.

Marie Jensen vil at omverdenen og de som rammes skal bli «arg». Hun er redd at vi tilpasser oss og godtar truslene som en del av den nye normalen.

En del av kampsonen

Men da må myndighetene ikke bare reagere, men agere: Dvs ha tiltak som avskrekker. Sikkerhetstiltak kombinert med harde straffer.

Jensen forteller at man i oktober i fjor oppdaget væpnede menn med skuddsikre vester som forsøkte å ta seg inn. De var der for å beskytte en kamerat. Bandekrigen flyttes inn på sykehuset, siden de sårede pleies der. Sykehuset er ikke noe nøytralt område. Hvis fienden ligger såret kan man kanskje avslutte «oppdraget»?

Tidligere kunne man spotte om noen var fremmed eller inntrenger. Det er vanskeligere nå. Gjengmedlemmene er lokalkjente på sykehuset. De har vært der mange ganger, både som pasienter og venner.

Hon beskriver hur de som försöker ta sig in på sjukhuset har god kunskap om var de ska gå.

– En ligger skottskadad, då kanske hans kompis har legat skottskadad på samma avdelning för några månader sedan så de kan gången. För många är det inte första gången de kommer hit utan de har varit här både två och tre gånger, säger Jensen.

Slik virvles Sverige inn i gjengkulturens voldsspiral.

Økende

SVT har spurt 15 større sykehus og fått til svar at de merker problemene med pårørende og venner som strømmer til venterommene og krever å komme inn på avdelingen. Når de nektet kommer truslene. Og volden.

SVT Nyheter har frågat 15 av landets största sjukhus om incidenter med hot och våld kopplat till skjutningar och kriminalitet. Det visar sig att flera sjukhus i andra städer utöver de tre största städerna uppger att det blir allt vanligare att stämningen blir hotfullt vid den här typen av händelser. Det gäller bland annat sjukhusen i Norrköping, Borås, Västerås och Uppsala.

Siden Sverige er Sverige, vil ikke ansatte stå frem med navn. Det understreker bare alvoret. Hvor mye tør de si innad?

– Det är nästan givet i vissa situationer att det blir en anstormning av anhöriga. I dessa blir det ofta verbala hot, säger en sjuksköterska som vill vara anonym och som arbetar på akuten på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Den senaste tiden har problemet varit omdebatterat, bland annat efter att det blev stökigt häromveckan då en större grupp personer försökte ta sig in på akuten vid Karolinska i Solna efter en skjutning i Östberga.

Trusler på sykehus er noe nesten utenkelig i orden och reda-Sverige. Derfor kaller man det «stökigt».

«Tumulter»

Karolinska er et prestisjetungt sykehus. Når personalet her må gå i dekning er det noe med den svenske modellen som sprekker.

På akutten til Karolinska i Solna ble det «tumulter» etter at en person ble skutt i Østberga 15 august.

– Vi fick låsa in oss och evakueras. Det var en hotfull och obehaglig stämning, säger en person som jobbar på Karolinskas akutmottagning.

Enligt uppgifter till SVT lyckades polisen få kontroll på situationen efter en kortare stund.

– Det var stundtals tumultartat och hätsk stämning men vad som utlöste det vet jag inte, säger Karolinska universitetssjukhusets säkerhetschef Carl Magnus Rutherfalk.

Övriga akutpatienter i väntrummet fick flyttas till ett annat rum.

Tumulter er noe man forbinder med fotballkamper eller steder hvor mange mennesker trykkes sammen. Ikke inne på venterommet til et akuttmottak.

Sparker ballen videre

Svensk byråkrati lager stillingstitler som forteller sitt: Sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L) jobb er å ta ned trusselen, roe ned. Hun må gi en forklaring som innrømmer hvorfor volden har eskalert, for så å berolige.

– Skjutningar på gator och i bostadsområden, hot och bråk vid sjukhusen är ett utslag av en samhällsutveckling där vi kanske inte ser mer, men tyngre och mer organiserad kriminalitet. Vi ser mer av hänsynslöshet mot medmänniskor och att respekten brister, också för instanser som räddningstjänst, ambulans och sjukvård.

«Vi kanske inte ser mer»? Det er direkte i strid med det alle oppegående mennesker kan se. Det blir mer, og det sprer seg. På typisk svensk facon er det de organiserte kriminelles menneskesyn det er noe galt med. Starbrink tar ikke noe ansvar for «samhällsutvecklingen». Hvem har gitt de organiserte kriminelle så stort handlingsrom? Hvem har tillatt at Sverige har over 60 utsatte områder og 23 særskilt utsatte? Dvs områder der svensk lov ikke gjelder.

I stedet for svar får vi tungen-ut-av-munnen-svar:

– Det borde vara en prioriterad uppgift för regeringen att ge rättsväsendet de resurser och förutsättningar som krävs.

Man sparker ballen videre. Kicking the can down the road, som amerikanerne sier. Til nestemann. Sikkerhetsansvarlig ved Karolinska sier de har situasjonen under kontroll. En anonym kilde sier noe annet.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/oroligt-pa-karolinska-efter-mordet-i-ostberga

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hot-och-vald-pa-sjukhus-inte-bara-ett-storstadsproblem

http://www.expressen.se/kvallsposten/kriminella-gangen-satter-skrack-pa-akuten-de-har-ingen-respekt/