Sakset/Fra hofta

Bildet: Det er noe traurig over Stefan Lövfen. Han tar seg sammen for å være statminister, og man ønsker ikke å være slem og si at han faller igjennom. Men det gjør han. Löfven har ikke statsministermateriale. Nå leder han en regjering som har gitt bort Sveriges hemmeligheter. Like lite som Hillarys eposter har fått ligge urørt på hennes usikrede servere, har Transportstyrelsens arkiv over svensk infrastruktur gjort det. Man trenger ikke lure en gang, det er det utenlandske makter har cyber-command til: Fisking og harvesting av Big Data. Her fikk man nøklene til kongeriket Sverige på et fat. Foto: TT/Reuters/Scanpix

Statsminister Stefan Löfven skulle mandag forklare seg til pressen om IT-skandalen. Det ble en altfor normal forestilling. Hensikten var å «lugna ner». Men ingenting er normalt rundt et sikkerhetsbrudd så gigantisk at det kvalifiserer til landssvik.

Heller ikke håndteringen av skandalen er normal. Den er like skandaløs som selve lekkasjen: Den ansvarlige generaldirektøren, Maria Ågren, fikk 70 dagsbøter a 1.000 kroner. Det er ca 2/3 av månedslønnen på 115.000 kroner, for på egen hånd å ha gjort noe som Säpo-sjefen, Anders Thornberg, sier han aldri har vært med på: En ansvarlig statlig leder som med viten og vilje bryter loven.

 

20 juli 2017: DN avslöjar att polisens hemliga brotts- och misstankeregister legat åtkomliga för obehöriga. Dessutom kunde datatekniker från Serbien följa trafik mellan Transportstyrelsen och 34 svenska myndigheter på ett extra säkert nätverk, Swedish Government Secure Intranet.

Det var Ågren personlig som underskrev avtalen med IBM i april 2015 på 800 millioner kroner. IBM outsourcet videre til firmaer i Øst-Europa. Transportstyrelsen var satt til å passe på en rekke arkiv; over bilnumre, chassisnumre, førerkort, med bilder hvorav også militære, med personopplysninger,  Det var nesten ikke den ting ikke Transportstyrelsen hadde oversikt over.

Det handlar om hela det svenska registret över körkort, inklusive bilder, och även känslig information om broar, tunnelbana, vägar och hamnar i Sverige

Denne institusjonen outsourcr til land som man måtte vite var usikre. Når innenriksminister  Anders Ygeman får vite om skandalen i januar 2016, går det ett år før han informerer statsminister Löfven. Löfven sier han gjerne skulle visst før, men dette er ikke noe svar. Infrastrukturminister Anna Johansson skylder på den avgåtte statssekretæren. Alle sparker ballen videre.

De bekrefter ved sin oppførsel hvordan Maria Ågren og outsourcingen var mulig: Det finnes ikke politikere som tar ansvar.

«Sverige» er blitt en tilstand der alt er mulig. I Norge har man ikke registrert hva som skjer.

Den gamle Russland-kjenneren Stefan Hedlund forklarer på detgodasamhället.se der han spør om Russland utgjør en trussel:

Betydligt allvarligare – för vår del – är att svenska försvarspolitiker, via en rad av försvarsbeslut, i praktiken har avskaffat inte bara det militära försvaret av vårt land. Borta är även det gamla civilförsvaret och det psykologiska försvaret. Få om några har länge aktiva kunskaper om hur en mobilisering genomförs, och samma gäller kunskaper om exempelvis broars bärkraft.

Han bruker nedleggingen av baser på Gotland som eksempel på tilstanden:

Skrotningen av försvaret av Gotland erbjuder ett utmärkt exempel. När det nu sent omsider blivit tal om att åter söka förbereda ett försvar av ön upptäcker man att viktiga anläggningar har sålts och omvandlats för civilt bruk. Det finns inte längre varken garage eller verkstäder för stridsvagnar. Ej heller kaserner och utspisningsmöjligheter för soldater. Övningsfälten måste det förhandlas om. Hamnen i Slite var under flera år av bygge av gasledningen Nord Stream de facto en rysk hamn, och nyligen var den tidigare ubåtshamnen på Fårö nära att säljas till en rysk oligark. Hur många miljarder skattekronor det kommer att kosta att återta det som förlorats är det ingen som vet, och det förblir tveksamt om något av verklig betydelse faktiskt kommer att uträttas.

Sverige er et särskild fall, men det er ikke helt uten forbindelse til hva som har skjedd i NATO-landet Norge: De samme nedleggelser og omfavnelsen av en ideologi som ødelegger forsvaret innenfra:

Vårt en gång potenta invasionsförsvar ersattes metodiskt av allehanda feministiskt-pacifistiska cirkuskonster långt ifrån hemlandet, som att främja kvinnors rättigheter i Tajikistan.

Stefan Löfven er innbegrepet av et Sverige som ikke har krefter til å innse hvilken kurs det ligger på. Landet driver. Hvis man legger sammen de alarmerende opplysningene som er kommet fra Säpo-sjef Thornberg om veksten i jihadist-miljøer, og man ser på størrelsen av no-go-zoner og parallellsamfunn, stiger det frem et bilde av et Sverige som er blitt uhåndterlig.

Politikerne vet det, men gjør alt for at the show must go on.

DN har gjort en hederlig innsats med avsløringene, men når man skal oppsummere stanser det opp. Det blir for vanskelig å kalle en spade en spade. For hvor går man deretter? Hvem setter man inn? Selv den borgerlige opposisjonen «tvekar». Den har vært med på samme seilas.

Kun Sverigedemokratene har stått utenfor. På dagens måling lå de på 26 %, dobbelt så store som Moderaterna.

Mye kan skje i Sverige.

 

Les også