Reinfeldt-doktrinen får i dag nådestøtet. «Öppna era hjärtan»-politikken er definitivt død. M-leder Anna Kinberg Batra forklarer hvorfor hun har endret syn. ”Jeg vil ikke tilbake til den gamle politikken. Den var ikke bærekraftig.” Og: «Jeg forstår at de som ble utfryst fordi de advarte er sinte og skuffede.»
Moderaterna har forlengst lagt om politikken gjennom å stramme kraftig til i innvandringspolitikken. Men partiet har vært mistenkt for at dette er en taktisk manøver, at kranene skulle åpnes igjen på et senere tidspunkt. Kinberg Batra avviser det blankt. I en debattartikkel i Aftonbladet ramser hun opp argumenter for en skjerpet innvandringspolitikk.
«Det är uppenbart att alliansregeringen misslyckades med integrationen», skriver hun. Og vellykket integrasjonen forutsetter endret innvandringspolitikk. «Därför har jag omprövat Moderaternas migrationspolitik, med skärpt kontroll över Sveriges gränser, tillfälliga uppehållstillstånd och tydligare krav på egen försörjning.»
Kraftig misnøye
Moderaterna er ikke dummere enn at de ser hvilken vei vinden blåser. Sverigedemokraterna stiger til himmels, og er på flere målinger større enn Moderaterna. Dagens måling fra Sentio gir SD 25 prosent (M: 20,5). Hvilke saker velgernes synes er viktigst måles også. I dagens måling fra Aftonbladet/Inizio er innvandringspolitikken suverent på topp med 41 prosent, opp fra 34 prosent i oktober.
Og kanskje enda mer urovekkende: I en måling fra Inizio i september oppgav to av tre (65%) at de hadde lite tillit til regeringens håndtering av flyktingsituasjonen, en kraftig økning siden forrige måling da knapt halvparten (48%) oppgav at de hadde lite tillit.
«Tolerans»
Anna Kinberg Batra skriver at Moderaterna mener alvor med «öppenhet, välkomnande och tolerans». Det nye er at den proklamerte toleransen nå utvides til også å omfatte «de som tycker annorlunda». Kryss i taket! Lenge var mottoet at man skulle «gilla olika» – vel å merke så lenge man ikke gillade ulike synspunkter på innvandringen. Det fikk være grenser for toleranse, liksom.
Den som för några år sedan sa att Sveriges migrationspolitik är ohållbar kunde mötas av misstänksamhet eller till och med bli kallad rasist. Det tror inte jag för debatten framåt alls. Det är ändå en lärdom man måste dra. Den ohållbara situation vi sett nu på den senaste tiden grundlades ju faktiskt i politik som förts längre tillbaka.
Forandre eller dø
Man kjenner igjen grepet, skriver Svenska Dagbladets kommentator Per Gudmundson. I 2004 gjorde Fredrik Reinfeldt sitt parti valgbart ved å tilpasse politikken til tidens strømninger.
”Förändra er eller dö” blev sedermera ett av Reinfeldts bevingade ord. Ironiskt nog vägrade Reinfeldt förändring på en punkt: invandringen. Hellre än att lyssna på varningarna valde han en migrationspolitisk överenskommelse med Miljöpartiet, som i förlängningen kom att leda fram till förra årets asylkris. Allt medan väljare strömmade till Sverigedemokraterna.
I brist på förändring följde också döden, eller åtminstone DÖ, Alliansens insomnande genom decemberöverenskommelsen.
Etter en periode med kledelig sorg har Batra bestemt seg for å begrave Reinfeldts helligste, skriver Gudmundson. Etter dagens utspill er der ikke lenger noen tvil. Men hvordan morgendagens borgerlighet skal se ut er fremdeles et åpent spørsmål. Det kreves en eller annen enighet om innvandringspolitikken på borgerlig side.
For at Kinberg Batras utspill skal være noe mer enn en partitaktisk manøver kreves en ærlig innsats for å løse landets integrasjonsproblemer. Avhengigheten av sosiale ytelser, boligkrisen, kriminaliteten. Om dette sier Kinberg Batra intet.
Slik sett minner utspillet om statsminister Löfvens intervju som vi omtalte for noen dager siden. Store ord og fett flesk, men magert på konkret innhold.
