Du som jag inte kunde rädda
lyssna på mig.
Försök att förstå dessa enkla ord ty jag skäms för andra.
Jag svär att jag inte äger ordens trollmakt.
Jag talar till dig med tystnad, som moln eller träd.
Det som gjorde mig stark var dödlig för dig.
Slutet på en epok tog du för början på en ny.
Hatets inspiration för lyrisk skönhet.
Blind styrka för fulländad form.
Här är en dal med grunda polska floder. Och en väldig bro
som leder in i vit dimma. Här en krossad stad
och vinden översköljar din grav med måsars skrik
när jag talar till dig.
Vad är poesi om den inte räddar
länder eller människor?
Samförstand med officiella lögner,
visor för dryckesbröder
som snart får halsen avskuren,
läsbok för unga flickor.
Att jag ville god poesi och inte kunde,
att jag sent förstod dess frigörande uppgift,
det och endast det är redningen.
Czeslaw Milosz