Der sker en rask udskiftning af Malmøs beboere. Således flyttede i 2011 tæt ved 18.000 personer fra byen, der senest i danske medier er blevet skamrost af Weekendavisens Joakim Jakobsen den 13. januar i artiklen Zlatan City (ikke online). Ganske vist fandt lobhudlingen sted med en bog om Malmø som stedfortræder.
Hvorfor flytter de så, disse mange mennesker? Det nævnes i avisen City Malmø, at der blandt de fraflyttende er en stigning i andelen af forældre, der står overfor at skulle finde skole til deres børn. Hvorfor mon de flytter?
Malmøs jøder har længe været på vej væk. Det er heller ikke helt nemt at være postbud i dele af Malmø. Man kan også komme lidt tidligt af dage i Malmø i disse år. Er det hele mon i virkeligheden Danmarks skyld, som Malmøs borgmester Ilmar Reepalu i sin visdom regnede sig frem til sidste år?
Et blik et tiårs tid tilbage
Allerede i 2001 stod det klart, at den oprindelige befolkning i Malmø i stigende grad var ved at finde det vel muntert at bo i byen i det gamle danske land.
Og lad denne stribe udtalelser af almindelige svenskere fra dengang i 2001 danne afslutningen på dette indlæg. Der er såmænd bare tale om mennesker, der af deres politikere var blevet fremmedgjorte i egen by og derfor søgte væk:
“Känner mig inte hemma längre. För mycket kriminalitet. För mycket motsättningar mellan olika, svenska och utländska, grupper. Jag upplever Malmö som en osäker plats att bo på.”
“Våldet blev för dominant på Lindängenskolan för att familjen skulle känna sig trygg. På grund av ovanstående plus stor invandrartäthet och för lite resurser blev även själva undervisningen hotad. Även utanför skolan blev det otryggt. Mamma i familjen blev vid ett tillfälle mordhotad av på Posten.”
“Vill inte riskera att hamna på ett serviceboende med merparten av de boende som talade bristfällig svenska.”
“Malmö har blivit ett belägrat ghettoområde…Alla tänker det men ingen får säga det, men faktum kvarstår: invandrarna beter sig som några dj…a svenska semesterfirare.”
“Malmö är i gungning. I vissa delar är det alldeles för mycket folk av icke svensk härkomst. Det känns som om man är utomlands och inte i Sverige när man är/bor i Malmö. Det skapar problem, otrygghet, irritation, rädsla, osäkerhet och orättvisa.”
“Tyvärr för många invandrare som gör oss svenskar otrygga. Vi är inte rasister men tyvärr så är fakta så att är procenttalet så högt som i Malmö, så ser man många invandrare och blir otrygg. Då säger folk att det är bara för att du inte lär känna invandrare. Vem har tid med det som barnfamilj?”
“Jag har inget emot invandrare men andelen har blivit för hög i Malmö, därav kommer en del problem p g a kulturkrockar med mera.”
“Tyvärr har våld och inbrott, bilstölder etc påverkat boendet i Malmö väldigt negativt. Svårt att behålla en god attityd mot utländska ungdomar, särskilt dom i gäng som tillåts klubba ner goda vänner i 30-35årsåldern. Fyra styck inom en ettårsperiod vid typ bankomat i innerstan.”
“För stor brottslighet. För mycket muslimer. Känns otryggt att bo i Malmö.”
“Invandrare har blivit för många. Mina framtida barn ska kunna lära sig svenska utan brytning. Detta är egentligen den enda orsaken till flytten. Utlänningarna har blivit för många och de respekterar varken oss eller vår före detta suveräna stad Malmö.”
“Skolor med mycket stor invandring påverkar de svenska elevernas resultatmöjligheter på grund av att resurser går till dessa elever”.
“Flyttade på grund av för många invandrare. Barnen höll på att tappa sin rena svenska.”
“I samband med invandrarantalet ökar då brotten och därmed osäkerheten i min vardag. Jag är bara 35 år och vågar inte längre gå ut själv på kvällen, ännu mindre släppa ut min dotter på Malmös gator. Har därför flyttat till annan ort där invandrarantalet är lika med nästan inget alls.”
“Jag är Malmöbo i hjärtat och tycker mycket om “min” stad. Men tyvärr så anser jag att det är alldels för många invandrare i Malmö. Det påverkar utan tvekan skolan på ett negativt sätt.”
“Fyra år bodde vi i Rosengård…Vi är en invandrarfamilj som längtade efter en svensk miljö. Vi skrek och sökte hjälp. Äntligen har vi fått vår plats i Lund…Det var en lång väg till det svenska samhället.”
“Vem vill ha åttio procent invandrare i en klass? Vem vill ha fyra fem tolkar på ett föräldramöte?”
“Felet med Malmö är att det blivit en segregerad stad och för mycket sociala klyftor och för många invandrare (jag är själv invandrare).”
“Efter nästan ett år och 4,5 mil från Malmö har våra barn tappat sin utländska brytning och åter börjat tala normal svenska.”
“Här är det inga störande grannar med högljudd arabisk musik och konstiga seder och kläder”.
“Som svensk är man i minoritet på de ställen där hyran är hanterbar.”
“Blandade kultur är något bra. Det berikar människan. Men när det vanligaste pojknamnet på nyfödda i Malmö är Mohammed, då har det gått för långt!”
“Sedan finns det för mycket olika folkslag/kulturer. Klarar inte det. Vill bo på ett område där det till största delen bor svenskar och det skall finnas bra parkeringsmöjligheter, helst garage”.
“Alla de frågor ni ställt har inte så stor betydelse för flyttningen. Nej, det är ert sätt att samla alla invandrare på ett ställe. När det kommit så många invandrare, kan ingen svensk bo kvar, för de har helt andra seder än vi. De respekterar inte att det ska vara tyst efter kl 22.00. Barnen är ute och leker till efter kl 24.00.”
“…jag vill inte att mitt barn går i skolan i Malmö…Det är inte lätt att lära sig ren svenska om där bara är två svenskar och resten utlänningar. Jag är inte rasist utan tvärtom, men jag vet av egna erfarenheter.”
“Vi uppskattar inte att våra barn börjar bryta på arabiska för att accepterade av klasskamrater.”
“Då jag anser att Malmö inte längre är för oss svenskar utan 60-70 procent kanske är utlänningar. Bodde i ett niovåningshus tidigare. Där fanns endast fem svenskar i trappan…Många tog ingen hänsyn. De levde efter deras egna normer. OBS! Är ej rashatare.”
“När barn blir attackerade på stan bara för att de är svenskar, då är det något som är sjukt i samhället.”
Første gang i Jyllands-Posten som blogg 20.01.12. Document takker for anledning til republisering.
