Sverige vil tillate morsmål på høyskolenivå

Hans Rustad

I Sve­rige er det aktu­elt å la frem­med­språk­lige ele­ver få søke på høy­sko­ler på sitt eget språk, ut over engelsk. Hvilke språk er ett av pro­ble­mene man må løse.

For­sla­get er enda et skritt mot opp­løs­nin­gen av Sve­rige som et nasjo­nalt fellesskap.

Det spe­si­elle med Sve­rige at dette er en utvik­ling som ini­ti­eres og dri­ves frem av folk innen­for systemet.

De som lan­se­rer for­sla­gene bru­ker de fler­kul­tu­relle idea­lene som spring­brett: man må nyt­tig­gjøre seg inn­vand­rer­nes kul­tur og språk. Det er en res­surs. Men så går man et skritt videre.

Enligt skolver­kets Sven Sun­din så kom­mer språk och kul­tu­rella kun­ska­per att vär­de­ras på ett helt annat sätt i fram­ti­den.
Där­för är det vik­tigt att ta vara på önske­må­len från nyan­lända om att få använda sig av sitt moders­mål när de söker till högre stu­dier, som vi tidi­gare berättade om.
– Många av de nya som kom­mer till Sve­rige har inte bara språkskun­ska­per om andra län­der, utan även kul­tu­rella kun­ska­per som kan vara vik­tiga vid affärs överens­kom­mel­ser för att få stora kon­trakt till svenska före­tag, säger Sven Sun­din på skolver­ket.
Enligt skolver­ket är önske­må­len och beho­ven om att få använda sig av andra språk än Engelska, när man söker till högre stu­dier inte bara här i Örebro län.
Lärare och rek­to­rer i Bot­kyrka har dri­vit frå­gan i snart tio år, så efter­frå­gan är inte främ­mande säger Sven Sun­din på skolver­ket.
– Det här är någon­ting som dis­ku­te­ras i hela sam­häl­let. Och det har varit aktu­ellt vid några utred­nin­gar nu. Man har i alla fall tänkt i de banorna, även om beslu­ten ännu inte finns på plats att gynna de här grup­perna av nyan­lända till Sve­rige, säger Sven Sun­din.
I ett steg mot den riktnin­gen berät­tar utbild­nings­ut­skot­tet a Oskar Öholm, M, ser vär­det i att ha annan språk- och kul­tu­rell bak­grund än svensk. Foto:Henrik Montgomery/Scanpix. tt man nu har gjort det möj­ligt för lärare att vid sär­skilda fall kunna söka dis­pens för nyan­lända ele­ver som sak­nar behörig­het i Engelska.
Och när det gäl­ler att ele­ver ska få använda sig av sitt moders­mål så kan det bli möj­ligt under den här man­dat­pe­rio­den, men man är inte där rik­tigt än säger Oskar Öholm riks­dagsle­da­mot i utbild­nings utskot­tet.
– Lite av pro­ble­met har varit att bestämma vilka språk som skulle vara accep­tabla. Och där är man inte rik­tigt i hamn än. Men jag tycker att, som sam­hälls­utveck­lin­gen ser ut, och som hela värl­den ser ut i glo­ba­li­se­rin­gen, så ska vi vara posi­tiva till fler språk. Så jag är över­ty­gad om att det här är en debatt som måste fortsätta, säger Oskar Öholm.

Oskar Öholm er altså fra det regje­rende par­tiet Mode­ra­terna og sit­ter i utdan­nings­ko­mi­teen i Riksdagen.

Annan kul­tu­rell bak­grund kan bli värdefull




Om du ikke følger Document på sosiale media kan du følge oss på e-post.

Donere engangsbeløp?Kan du forplikte deg til fast betaling?

Penger kan også doneres til kontonummer 15030249981. Du kan også støtte oss ved å kjøpe bøker eller varer.

Leserkommentarer på Document er gjenstand for moderering, som ikke skjer kontinuerlig og under enhver omstendighet ikke om natten. Vi ønsker en respektfull tone uten personangrep, sleivete språk eller flammende retorikk. Vis særlig nøkternhet når temaet er følsomt. Begrenset redigering av skjemmende detaljer kan finne sted. Skriv til debatt@document.no dersom du ikke forstår hvorfor en kommentar uteblir. Se her for nybegynnerhjelp.