Om den “identitära” rösten och judehatet

Hans Rustad

Tho­mas Nydahl

De svenska “iden­titä­rerna” för en tynande utåtriktad medial till­varo till var­dags. På sina blog­gar rekom­men­de­rar de varandra ett slags obs­kyr rock­mu­sik med myto­lo­giskt gods och visar på utländska skriftstäl­lare som före­trä­der deras idéer. Fram­trä­dande ideo­lo­ger som Osko­rei försö­ker skapa filo­so­fiska sam­man­hang i sam­ta­len men vand­rar runt i cir­k­lar. Sedan Moha­med Omar bekände sig som pro-iransk isla­mist tog han raskt ste­get vidare till dessa “iden­titä­rer” och före­na­des med dem i jude­hat och anti-liberalism. En av denna poli­tiska fly­gels mer arti­ku­le­rade män är Jonas De Geer, en gång i tiden redak­tör för tidskrif­ten Salt. Han dri­ver också en blogg på iden­titä­rer­nas ser­ver Mot­pol, och har sam­lat tex­ter från Salt-epoken och några senare i voly­men Mot­ströms. Skriftställ­ning i urval 1996 - 2008 (Nor­diska för­la­get). De Geer lever i Ork­ney och säger i sin korta inled­ning att han i boken sam­lat “ett antal reak­tionära tex­ter, i ordets rätta bemär­kelse”. Hans kri­tik av moder­ni­te­ten är väl­be­kant för den som läst t.ex. Spen­gler. Han säger att han är natio­na­list, inte för att han är stolt över sitt folk, utan “för att jag skäms över mitt folk”. I det Sve­rige han läm­nat lever ett folk “som han bli­vit så för­fäat” att ordet demo­krati tycks menings­löst, ett land där “röst­sedeln (är) en sym­bol för svens­kens fri­het lika mycket som säker­hets­bäl­tet, cykel­hjäl­men eller hundä­ga­rens baj­spåse. Den sym­bo­li­se­rar under­kas­telse och lyd­nad. Inte fri­het eller värdighet”.

De Geer målar upp bil­den av ett land och ett folk som för­visso är för­lo­rat, men som bara kan räd­das av en “etnisk med­ve­ten­het” och en natio­nell väckelse: “Vi har kata­stro­fen in på oss. Även de som inte för­står vär­det i det svenska fol­kets fort­lev­nad måste vakna upp och inse att vi står inför en avgrund: våra stä­der blir allt osäkrare, rätts­sä­ker­he­ten är i vik­tiga avse­en­den satt ur spel, sjuk­vår­den kom­mer om ett par decen­nier att ha full­kom­ligt kol­lap­sat osv.” Detta citat är häm­tat ur essän Sagan om väs­ter­lan­dets pånytt­fö­delse. Den och andra har tidi­gare stått att läsa i Nor­disk fri­het (senare Fol­kets nyhe­ter, båda numera ned­lagda), pub­li­ka­tio­ner och nät­plat­ser starkt knutna till den svenska natio­nal­socia­lism som gick under nam­net Folk­fron­ten (numera Svenskar­nas parti). Jonas De Geers världs­bild, sådan den teck­nas i boken, kan sägas vara en smältde­gel av natio­nella idéer med röt­ter i nazis­men och ett tanke­gods som också det kan kny­tas till den revo­lu­tionära kon­ser­va­tis­mens idéer. Han säger själv i boken att han omöj­ligt kan kalla sig kon­ser­va­tiv, efter­som det vore det­samma som att godta att de vär­den man för­svara “till­hör det förg­ångna”. Det stri­der helt mot de iden­titäras världs­bild, där en vik­tig bestånds­del är just ett fram­tida återup­prät­tande av vär­den och idéer som utgår ifrån natio­nen och folket.

Nå, hur tar då dessa idéer sig prak­tiskt uttryck i De Geers bok, spe­lar t.ex. invand­rin­gen någon roll? Spe­lar poli­tisk islam någon roll? De Geer talar inte alls om isla­mis­men, vil­ket för­vå­nar mig först. Men när jag bekan­tar mig med hans skri­vande på Mot­pol och i den inten­siva dis­kus­sio­nen om och runt Moha­med Omar, så ser jag att De Geer och hans frän­der sna­rare betrak­tar islam som en bunds­för­vant i den anti-liberala stri­den. Hos invand­rade mus­li­mer fin­ner de en värde­grund de kan uppfatta som både sym­pa­tisk och gemen­sam. I boken talar han istäl­let all­mänt om “mass­in­vand­rin­gen” och “den mång­kul­tu­rella regi­men”. Det finns egent­li­gen bara en uttalad fiende: Juden. Det judiska fol­ket bär inte bara skul­den till väs­ter­lan­dets elände, utan den ens­kilde Juden är i alla avse­en­den ansva­rig för det som plå­gar oss. För De Geer är Juden iden­tisk med natio­nellt för­fall, homo­sexua­li­tet, eko­no­misk brotts­lig­het och mediamono­pol. För att skydda sin makt har Juden byggt “myten om Förintel­sen”. Med en evig offerroll kan Juden rida varje folk som köper “myten”. Juden lig­ger också bakom mass­in­vand­rin­gen. De Geer är kon­kret: “I Sve­rige var det fram­för allt de mycket etniskt med­vetna och sio­nis­tiska jud­arna David Schwartz och Inga Gott­f­arb som i mit­ten av 60-talet i en debatt i judiska DN avlos­sade start­skot­tet för ökad invand­ring och ett mång­kul­tu­rellt sam­hälle”. I den menin­gen sam­man­fat­tas hela den kon­spi­ra­toriska världs­bild som försö­ker för­stå sociala och poli­tiska proces­ser som vore de beslutade av enskilda, onda indi­vi­der. Den säger mycket om hur De Geer uppfat­tar sam­ti­den. Borta är varje försök till ana­lys av de proces­ser som styrt efter­krigs­ti­dens Europa.

Jonas De Geers tex­ter är en nyt­tig påmin­nelse om vad som sker bakom kulis­serna och i myl­lan för den natio­nella rörelse som vi till var­dags var­ken ser eller hör talas om. Hans bok är ett slags sam­man­fatt­ning av de senaste fem­ton årens ideo­logiska dis­kus­sion, som gått från kul­tur­kon­ser­va­tism i tidskrif­ten Salt till en “iden­titär” och “tra­ditio­na­lis­tisk” revo­lu­tionär rörelse, som tar stri­den på allra största all­var. Vill man för­stå det ske­en­det tror jag att hans bok, även om den är tunn och bit­vis rap­sodisk, kan vara en nyckel. Det säger jag, trots att jag vet att det är på nätet - i blog­gar och dis­kus­sions­fo­rum - som det verk­liga ske­en­det äger rum.

Tho­mas Nydahl


Om du ikke følger Document på sosiale media kan du følge oss på e-post.

Donere engangsbeløp?Kan du forplikte deg til fast betaling?

Penger kan også doneres til kontonummer 15030249981.

Leserkommentarer på Document er gjenstand for moderering, som ikke skjer kontinuerlig og under enhver omstendighet ikke om natten. Vi ønsker en respektfull tone uten personangrep, sleivete språk eller flammende retorikk. Vis særlig nøkternhet når temaet er følsomt. Begrenset redigering av skjemmende detaljer kan finne sted. Skriv til debatt@document.no dersom du ikke forstår hvorfor en kommentar uteblir. Se her for nybegynnerhjelp.