Islamisten Mohamad Omar mener at muslimene som angrep Lars Vilks under en forelesning på Uppsala-universitetet onsdag i realiteten forsvarte sivilisasjonen. Man skal ikke se bort fra at denne argumentasjonen appellerer til visse mennesker.
Omar hevder at muslimene nærmest benyttet seg av en nødrett, da de avbrøt forelesningen.
Uppsalas muslimer hade i sin tur samlats för att försvara civilisationen mot detta barbari. En grupp stod utanför universitetshuset och demonstrerade och en grupp befann sig inne i föreläsningssalen.
När västerlänningar själva inte står upp för klassiska västerländska värderingar som hövlighet och anständighet får muslimerna göra det. Frågan är om det moderna Västerlandet överhuvudtaget kan räknas som en civilisation i egentlig mening. I ett sunt, civiliserat samhälle skulle Vilks betraktas som kriminell. Jag erinrar mig en rad ur den egyptiske islamisten Sayyid Qutbs bok Ma’alim fit Tariq:
“The Islamic society is, by its very nature, the only civilized society, and the jahili societies, in all their various forms, are backward societies. It is necessary to elucidate this great truth.”
Syftet med manifestationen var aldrig att angripa Vilks fysiskt utan att helt fredligt protestera mot hans anti-islamiska nidbilder. När filmen började rulla ropade dock några av åhörarna: “Stäng av filmen!” Polisen, som i ett civiliserat samhälle skulle ha stoppat Lars Vilks perversa filmvisning, ingrip i stället mot de protesterande. En ung muslim överväldigades av sorg och “helig vrede” och försökte handgripligen stoppa visningen. Han gjorde bara det som polisen borde ha gjort. Det som polisen faktiskt hade gjort för femtio år sedan. När Sverige fortfarande var en tämligen civiliserad nation.
Det var altså sorg og hellig vrede som fikk muslimene til å angripe Vilks. Omar skulle ønske det ikke hadde skjedd med vold, for han vet at overfallet gir dårlig PR.
Men det er ikke fordi han er myk.
Han sammenligner forsvaret av Vilks og alle som avviser kritikk av Holocaust. Dette er en manisk besettelse hos islamister: hver gang noen forsvarer kritikk av religion, svarer de med at benektelse eller kritikk av Holocaust ikke tåles, som om det var sammenlignbare størrelser.
I hela västvärlden används nu dylika vidriga och perversa tillställningar för att skapa ett sken av att vi har “yttrandefrihet”. Detta samtidigt som man sätter forskare och författare i fängelse för att de ifrågasätter den officiellt påbjudna berättelsen om “Förintelsen” och en alldeles verklig förintelse av palestinierna pågår inför världens ögon. De kritiker som inte fängslas trakasseras, förlorar sin försörjning och förbjuds att yttra sig i etablissemangssmedier.
Seriös kritik av makten undertrycks eller bestraffas medan fullständigt meningslösa perversa “konstverk” hyllas av den politiska och kulturella eliten i “yttrandefrihetens” namn.
Så tar Omar et sprang ut i det store intet: den som forsvarer Holocaust forsvarer løgnen som legitimerer angrepene på palestinske barn!!
Den franske revisionisten Robert Faurisson, som misshandlats ett flertal gånger utan att någon sagt ett knyst om “hot mot yttrandefriheten”, har följande att säga om “Förintelsen”:
“Whoever allows himself to claim that the alleged Nazi gas chambers and the alleged genocide of the Jews are a historical reality is, whether he likes it or not, giving support to a horrid lie that has become the number one war propaganda weapon of the State of Israel, a colonialist, racist and imperialist State. Let whoever has the nerve to support the ‘Holocaust’ myth look at his hands! His hands are red with the blood of Palestinian children!” [4]