Det jødiske samfunnet i Malmø har selv bekostet 2,8 millioner kroner i ekstra sikkerhet. De trenger en halv million til i året. Ordfører Ilmar Reepalu søkte regjeringen, da han mente kommunen ikke hadde lov til å støtte jødene. Regjeringen sier nei. De synes det er en politioppgave. Men politiet har hittil ikke kunnet beskytte jødene i Malmø.
Nu blir det inga pengar från regeringen.
–‑Det är tråkigt men vi fick de signalerna när migrationsminister Tobias Billström (M) var här för ett tag sedan, säger församlingens ordförande Fred Kahn.
Det er merkelig at regjeringen avslår. 500.000 er en svært liten sum, særlig i forhold til den skade det gjør på Sveriges internasjonale renommé hvis jødefiendtligheten fortsetter, og det gjør den.
Enligt polisens statistik ökade antalet anmälda hatbrott mot judar mer i Skåne än i resten av landet 2009, jämfört med året innan. Skånepolisens preliminära siffror för det första kvartalet i år visar på en fortsatt ökning. Det överraskar inte den judiska församlingen.
-Jag tror att det fortfarande förekommer. När det gäller hatbrott är det framförallt trakasserier mot enskilda judar i Malmö. Glåpord förekommer fortfarande på skolor och ute på stan, säger Fred Kahn, ordförande för judiska församlingen i Malmö.
Marcus Eilenberg og familie flyttet inn et rekkehus for tre år siden. Nå flytter de til Israel. De tenker fremover: hva vil skje, hvordan vil det bli for ungene? Det er allerede slik at sikkerhetsrisikoen preger deres hverdag. Når den jødiske barnehaven er ute med barna tør ikke personalet si hvor de er fra, men finner på dekkhistorier. Og disse sikkerhetsforanstaltningene går igjen i stort og smått. Når det da blir verre, er valget klart for familien Eilenberg: de flytter til Israel. Det burde få en europeer til å tenke etter. Hva er det som skjer?
När familjen Eilenberg flyttade in i sitt radhus för tre år sedan hade de inga tankar på att lämna Malmö. Trots att de hade fått ta emot spott och glåpord utanför synagogan kände de sig trygga – men det skulle komma att ändras.
Det var för drygt ett år sedan, vid manifestationer på stan i samband med Gazakriget, som tankarna på att lämna Malmö planterades på allvar.
-Vi stod på Stortorget under en manifestation och blev då fysiskt attackerade av motdemonstranter. Det var en väldigt, väldigt obehaglig känsla att på Malmös gator känna sig hotad. Den kvällen satte vi oss ner vid bordet och sa, att här kan vi inte stanna, berättar Marcus Eilenberg.
..
Och det här är något som hela familjen Eilenberg märkt av, också barnen. På deras förskola finns övervakningskameror och säkerhetskontroller.-Jag fick höra från en dagisfröken att de säger att de kommer från Förskolan Äpplet när de träffar andra förskolegrupper. De vågar inte berätta att de kommer från judiska förskolan, säger Marcus Eilenberg.
Leder av det jødiske samfunnet, Fred Kahn, tror dekningen av Israel i svenske medier indirekte har hatt noe å si. Det er blitt oppfattet som et signal om at samfunnet ikke beskytter jødene.
Hur har det kunnat bli så här? Frågar man Fred Kahn på judiska församlingen så tror han att tystnaden från kommunledningen är en orsak.
-Tystnaden och Israelkritiska åsikter som man kan ha tagit till intäkt för att ge sig på judar, säger han.
Och att sammanblandning kan förekomma vittnar man om på Palestinska föreningen i Malmö, som tar avstånd från hatbrotten som drabbat stadens judar.
-Det finns många som blandar ihop Israel som ockuperar mark med vanliga judar som bor här. Politikerna måste hjälpa människor att skilja mellan det här, så att man inte importerar kriget hit, säger Marwan Josef, sekreterare i Palestinska föreningen i Malmö.
Kommunens svar på problemene har vært å opprette et Dialogforum, som skal ta opp alle typer hatforbrytelser, ikke bare mot jøder. Det har nå søkt om penger til å starte et forskningsprosjekt på hatkriminalitet.